Levan Koguashvilis film Brighton 4:e gatan följer inte riktigt mönstret för hur en film brukar byggas upp. Man får följa med på ett skeende snarare än att en historia berättas. Det börjar inne på ett inrökt ölkafé i Tblisi där TVn visar en match mellan Liverpool och Manchester United. En man vinner lite pengar på ett sent mål och blir så glad att han irriterar en av de andra gubbarna så pass att det drar ihop sig till handgemäng. Den förlorande kastas ut, och man förstår att han spelat bort väldigt mycket: Alla pengar hans fru skickat honom från New York för att ordna med lägenhet. Bostadslös får han hjälp med att hitta en tillfällig bostadslösning av sin bror Kakhi, en gammal brottningsmästare. Det är nu det visar sig att det är på Kakhi som filmens huvudsakliga fokus ligger. De handlar stora mängder ost, för Kakhi är på väg till Amerika för att besöka sin svägerska och för att kolla upp hur hans son Soso egentligen har det. De håller till i Brighton Beach i New York där många immigranter från de gamla sovjetrepublikerna bor. Soso har sina egna bekymmer med en stor skuld till ryska organiserade brottslingar, medicinstudier som står på paus, och ett uppehållstillstånd som är på väg att löpa ut. Kakhi tar sig an allt detta med ett lugn som bara gamla mästare verkar kunna ha.
Filmen ger liksom en ögonblicksbild av vardagsliv och fattigdom, med människor som sliter för att få livet att gå ihop. Det är ju inte bara Kakhi man får följa, utan det är framför allt livet hos dem i hans omgivning. Det är en ganska blandad uppsättning av folk som inte har det så lätt i New York, men georgier, uzbeker och kazaker kan i alla fall sjunga tillsammans och även bära varandras bördor
Regissörens val att inledningsvis inte förklara någonting alls, utan bara låta tittaren följa med tar ett litet tag att vänja sig vid. Men när man inser att det bara är att luta sig tillbaka och se vad som händer så märker man hur ömsint gjord filmen är. Brighton 4:e gatan bjuder på en ganska stillsam humor, en del spänning, och en mycket stor dos faderskärlek. Det är en sevärd film som sticker ut tack vare att den känns så pass ovanlig.
Filmen sågs genom Kiruna filmstudio.