Harry Caine är namnet som en manusförfattare har tagit sig som en nystart i sitt numera blinda liv. Han lever tätt ihop med sin agent Judit, och hennes son Diego hjälper till med manusarbetet. Han får veta att en gammal finansman gått bort, och senare dyker dennes son upp och vill ha ett manus till en film, men Harry vägrar. Allt eftersom börjar han i samtal med Diego gå igenom den långa historien varför han inte vill ha något alls att göra med rikemanssonen. Det är en lång historia som går tillbaka till det tidiga 1990-talet (filmens nutid ät runt 2009) då Harry levde under sitt riktiga namn och var en framgångsrik filmregissör, och då hans vägar korsade affärsmannens älskarinna Magdalena. Det är en het, passionerad och olycklig, men också synnerligen dramatisk, historia som kommer upp till ytan.
Pedro Almodóvars Brustna omfamningar är en fascinerande film. Rent atmosfärsmässigt balanserar den mellan film noir och melodrama, men mycket av handlingen skulle också kunna höra till en TV-såpa. Dock en mycket välskriven sådan, för berättelsens många trådar håller ihop bra, och följer någon slags inre logik. Den är fylld med ingredienser som droger, prostitution, död, hämnd, sex, misshandel och fixering, men ändå gjord med gott humör. Almodóvar hade en historia han verkligen ville få till, och samtliga skådespelare hjälpe till på ett bra sätt. Brustna omfamningar är ett stycke filmisk underhållning, som dessutom ser bra ut.
Filmen sågs genom Kiruna filmstudio.