Vissa år känner jag, när det är dags för min årliga sommarbilresa från Kiruna till Gävle, att jag vill slippa ifrån den vanliga rätt trista vägen längs kusten. Då brukar jag ta Inlandsvägen (väg E45) ner till Arvidsjaur, och därifrån Silvervägen (väg 95) till Glommersträsk där jag svänger av mot Lycksele och Åsele (väg 365). Den vägen är inte mycket roligare, men man får i alla fall vara ifred.
I boken Silvervägen av Stina Jackson kör Lelle fram och tillbaka längs väg 95 och letar efter sin dotter, som försvunnit spårlöst tre år innan boken tar sin början när hon var sjutton år. Han har bestämt sig för att aldrig sluta leta efter henne, så han söker igenom alla sidovägar och ödegårdar längs vägen för att på något sätt hitta något spår efter vad som har hänt henne. Han arbetar som lärare i den fiktiva lilla orten Glimmersträsk (observera i-et). Dit flyttar den sjuttonåriga Meja med sin instabila mor som har hittat en man på internet. Meja har svårt att komma till ro i glesbygden, men möter i alla fall en pojke som hon blir förälskad i. En dag försvinner en till sjuttonårig flicka spårlöst från trakten längs Silvervägen och det blir tydligt att det finns ondska i skogarna.
Boken är spännande och dessutom lätt att läsa. Skildringarna av ensamhet och av utsatthet är riktigt välskrivna, och hela stämningen i boken är obehaglig på ett dystert sätt. Däremot kändes personbeskrivningarna rätt vaga; det var helt enkelt svårt att få mig någon inre bild av personernas utseenden. Kanske har den känslan att göra med att boken jag läste precis innan denna var närmast överdetaljerad i beskrivningarna. Vagheten hade å andra sidan effekten att allting känns lite mera drömlikt än vanligt, och det kanske var författarens mening. Berättelsen rör sig ganska långsamt framåt, och det tar dessutom två tredjedelar av boken innan bokens båda huvudpersoner Lelle och Meja ens kommer i kontakt med varandra. Innan dess hade det egentligen inte funnits någon anledning för dem att dela bok med varandra, då deras historier varit helt åtskilda. Men, som sagt, bortsett från sådana småsaker som storleksproportionerna mellan de olika elementen i berättelsen är det en alldeles utmärkt spänningsroman.