Det är lite spännande att titta på en utländsk film som inte (än) har någon internationell distribution. Jiří Mádls film Vlny (Vågor) verkar utanför hemländerna Tjeckien och Slovakien bara ha visats på någon amerikansk festival, så jag har här en viss möjlighet att känna mig speciell. Å andra sidan är filmen den som spelat in mest pengar under året i de länder där den visats, så jag är nog inte så speciell ändå när allt kommer omkring.
Filmen utspelar sig vid tiden runt Pragvåren, och handlingen kretsar kring internationella redaktionen vid den Tjeckoslovakiska radion. En yngre elektrotekniker, Tomáš, hamnar lite mot sin vilja där i ett försök att hålla sin yngre bror borta från onödiga politiska risker. Där hamnar han mitt i det spända spelet mellan redaktörerna och den brutala säkerhetspolisen, där han också tvingas delta för att på så sätt skydda sin yngre, idealistiske, bror. Vi får följa redaktionens arbete under tiden från 1967 när samhället sakta öppnades upp fram till Warszavapaktens motinvasion 1968 och den närmast följande tiden. Vi får också följa hur stackars Tomáš tvingas ta ställning mellan att skydda sin familj och att skydda det fria ordet.
Det känns att Vlny är en storfilm. Den känns påkostad, och den tycks ha varit riktigt noggrann med detaljerna (vilket jag har fått bekräftat av folk som var med på plats under den tiden). För en utlänning som jag är det lite svårt ibland att se en del av de stora sambanden; det är exempelvis många namn som dyker upp lite snabbt som tydligen var av vikt under de kommande 30 åren av historia. Filmen är, liksom många andra storfilmer, rätt lång men det finns hela tiden en nerv i berättelsen som håller intresset uppe. Det känns så kusligt att tänka sig en tillvaro där man inte kan lita på någon. Det är därför så imponerande med dem som ändå vågar göra allt för att sprida sanningen. Radio är ett kraftfullt medium.
