Det är lätt att se varifrån idén till Christopher Landons Happy Death Day kommer: Tänk om man skulle kombinera Måndag hela veckan med en slasher-mordgåta, där huvudpersonen ska leta reda på sin egen mördare. Resultatet blir en film som fungerar hyfsat, men är svår att ta på allvar.
Partypinglan Tree vaknar plötsligt upp ordentligt bakfull i ett främmande studentrum. Det är hennes födelsedag, men hon bryr sig inte om det och ignorerar alla uppvaktningsförsök. På kvällen överrumplas hon, och huggs ihjäl, av en förövare iklädd en bebismask. I själva dödsögonblicket vaknar hon åter upp i studentrummet, och dagen börjar på nytt. Kan hon lista ut vem som är mördaren, innan hon mördas igen. Och igen. Och igen.
Det blir, som väntat, ganska tjatigt när samma saker sker om och om igen, men historien har ändå ett par trevliga knorrar som friskar upp anrättningen. Tree drabbas förstås av självinsikter, och blir en allt bättre människa ju fler gånger hon får på sig att genomleva dagen. Filmen balanserar ironiskt någonstans i området där det är kort avstånd mellan att vara listig och att vara korkad, men det blir rätt underhållande till slut.
Filmen sågs på Arctic Light Filmfestival, Kiruna.