Mirja muckar lyckligen från fängelset och plockas omedelbart upp av sina gamla kompisar i Alby som tänker dra till Montevideo. Men först måste de skaffa kosing, och planen är att därför råna en guldsmed. Mirja är inte direkt sugen på att följa den planen utan söker istället jobb på ett hotell, och håller sig undan från gamla gänget som tycker att hon sviker dem genom att tillbringa mer tid med sin lilla lillasyster och sin kol-sjuka mamma.
Det grundläggande temat i Dröm vidare av Rojda Sekersöz handlar om att försöka ändra vart man är på väg i livet trots enorm yttre press och förväntningar om vad man ska göra. Handlingen i sig är ganska sönderryckt, men filmen har istället ett par minnesvärda scener fyllda av någon slags svart humor. Mycket i filmen känns rätt grovt tillyxat vilket gör att i alla fall jag har svårt att ordentligt engagera mig i den, men det finns också en lekfullhet i anslaget som tilltalar mig, med många skarpa detaljer. Det är också roligt med en ny film där musiken är riktigt spännande. Men det jag känner att jag saknar är ett mänskligt djup hos filmens rollpersoner. Det verkar som om det bara är Mirja själv som inte är exakt vad fasaden säger. Jag tror att det är därför jag har så svårt att engagera mig i filmens handling.
Filmen sågs genom Kiruna filmstudio.